Att välja elmotor till sitt plan kan verka krångligt med alla tillverkares olika beteckningar på motorerna. Här ska vi försöka lära oss vilka begrepp och beteckningar man ska kolla på i valet av motor till ditt modellflygplan.

De begreppen som är av intresse är:

Max A – Så många Ampere som motorn håller för.
Max V – Så många volt som motorn håller för.

W (Watt = Effekt) – Så mycket effekt som motorn levererar. Denna siffra får man fram genom att ta sin Ampereförbrukning * Spänningen (Så många volt som ditt batteri håller). Ett exempel: Säg att vi har en motor som drar 26 ampere och batteriet är på 11,1 volt. Då skulle alltså effekten bli 26*11,1 = 288,6 Watt.

Dragkraft - Hur mycket kraft motorn generar statiskt med propeller. För att simplifiera, så mycket vikt som motorn med propeller på fullgas skulle orka hovra med i luften.

kv - Hur många varv per minut som motorn varvar utan belastning (alltså utan propeller) per volt. Denna siffra är intressant eftersom i många fall finns en motorstorlek i olika kv:n, vilket påverkar hur högvarvig motorn är och alltså därför också hur stor propeller man kan ha på motorn. Ett exempel: Säg att vi ska ha en motor till en trainermodell och en motor till en snabb hastighetsflygmodell. Till trainermodellen kanske en motor på runt 1050 kv vara lämplig för att man då kan köra en stor propeller och få en lugn och trevlig modell, medans till hastighetsflygmodellen en motor på runt 3000kv skulle vara lämplig för att få höga varv med en liten propeller.

Det finns två olika elmotortyper, borstad och borstlös elmotor.
Borstade motorer kommer vi inte gå in på eftersom att det är en föråldrad teknik inom elflyget, med dålig verkningsgrad och effekt. Dessutom är livslängden på dessa motorer väldtigt dålig. Dessa skickas fortfarande med vissa flygplan i satsen men vi rekommenderar att man byter ut dessa till borstlösa motorer istället.
Borstlösa motorer kan delas upp i två grupper, inrunners och outrunners. Dessa motorer har nästan inga slitagedelar mer än kullager så en bortslös motor, om den behandlas rätt kan hålla i många år!

Outrunners är den vanligaste numera av dessa då man kan köra stora propellrar med direktdrift (alltså utan att behöva använda någon växellåda). På en outrunner sitter magneterna monterade i höljet på motorn och detta hölje roterar. Med andra ord allt utom framstycket på motorn roterar under drift. Dessa motorer lämpar sej till trainers, söndagsflyg, elseglare och Aerobatic/3D-flygplan med undantag för vissa högvarviga varianter.
Inrunners vanligaste användningsoråde är snabba modeller med liten propeller, fläktmodeller eller i vissa fall elseglare där det är ont om plats i nosen (då i kombination med en växellåda). På en inrunner sitter magneterna på axeln och därav roterar inte höljet på dessa.

Nu till valet av motor. Det finns inget direkt facit för detta utan mer riktlinjer då det är svårt att ta hänsyn till alla olika modeller. Det vi går efter här är hur mycket effekt som krävs per kilo. Här kommer en liten lathund på ungefärlig effekt som krävs för olika typer av modeller.
Trainers/Nybörjarflygplan/Normalt söndagsflyg – ca 170-200 W per kilo.
Aerobatic – ca 230-270W per kilo.
3Dflyg – ca 340-400W per kilo.

Det som är viktigt att tänka på när man utrustar ett plan med en drivlina är att ju fler seriekopplade lipolceller du kör desto mer effekt får du ut på samma ampereförbrukning.

Ett teoretiskt exempel skulle kunna vara att du har en motor som max får dra 30 ampere.
Kör du den på 3 celler (11,1 volt) med en 12x7 propeller så drar motorn 30 ampere och har en dragkraft på 1,3 kilo. Och då har du alltså 333W i effekt (30Ax 11,1v = 333W).
Kör du istället samma motor på 5 celler (18,5 volt) och en 10x6 propeller så drar samma motor 30 ampere igen men du får ut 1,8 kilos dragkraft. Effekten du får ut då blir 555W vilken är en avsevärd effektökning. Detta leder till att du får längre flygtid eftersom du inte behöver hålla lika hög gas under normalflygning, och dessutom har du mer drag i modellen. Så snåla inte på antalet celler i din lipolacce!
(OBS! Detta var endast ett teoretiskt exempel)

Val av fartreglage är relativt enkelt så länge man tänker sig för. Har du en motor som drar 20 ampere välj då ett 25 amperes fartreglage. Alltså lägg dig gärna i överkant vid val av reglage. Detta är för att försäkra sej om att utrustningen inte blir för varm under flygning. Det enda undantaget i detta fall skulle kunna vara elseglare då motorn bara används korta stunder och sedan får vila längre perioder då reglagen klarar mer ström under korta stunder.

Även viktigt att tänka på är om fartreglagen har inbyggd BEC eller inte (alltså om fartreglaget även försörjer mottagare och servon med ström från drivaccen). Det flesta mindre fartreglagen har inbyggd BEC och de större kan fås både med och utan. Dom som INTE har detta inbyggt heter OPTO reglage.

Tillbaka